Svensk ordbok 2009, webbversion
verb höll hållit, pres. håller
håll·er●upphöra
NollMOTSATSantonymbörja
JFRcohyponym1sluta
regnet höll upp till sist○äv. med konstruktionsväxlingdet höll upp med att regna○äv.göra ett uppehåll
de har börjat träna igen sedan de hållit upp ett taghålla upp (med ngt)sedan 1430–50Herr Ivan Lejon-Riddarenfornsv. halda up